En sak står klart.
Det finns positiva och negativa saker i världen.
Det är en fakta.
Det är viktigt att tala om de negativa sakerna. De kännslor som vi vill kalla negativa.
Sådant som sorg, illska, svartsjuka och avundsjuka.
För jag tror vi i dagens samhälle har missuppfattat hela den här grejjen med positivt tänkande.
TIll exempel: låt säga att jag och min pojkvän har gjort slut, och så kommer någon och säger "ja....men du har ju så många vänner som tycker om dig".
Ja, det kanske man har. Men vad har det med det med min sorg över att min och mitt ex relation precis tagit slut?
Klart jag är glad att jag har mina vänner, men det tar inte bort det faktum att jag också är ledsen över uppbrottet.
Så då får man tala om uppbrottet. Vad i det kan vara bra? Att jag är ledsen kanske är ett tecken på att det ändå vart en bra relation? (om jag inte vart ledsen kanske det inte var en så bra relation trotts allt).
Det finns bra och dåliga saker i allt.
Men vi måste våga tala om dom dåliga, innan vi kan gå vidare till att tala om dom bra.
Det är ett sätt att bearbeta och komma till betydelsefulla insikter.
För om vi inte gör det så lär vi oss aldrig hantera det negativa. Och om vi fortsätter trycka undan det negativa så kommer vi aldrig lära oss hur vi ska hantera det. Och vad händer då? Så fort något negativt dyker upp så blir vi nervösa. Och då trycker vi undan det. Och då läggs det på lager. Och till slut så blir det överfullt, och så exploderar all illska vi har samlat på oss. och det är inte rättvist mot ens omgivning. och framförallt inte mot sig själv. Så tala om det negativa- låt det svida- ta dig igenom det- och kom ut på andra sidan lite mer förstående och välmående. För det förtjänar du!
Kram!
Det finns positiva och negativa saker i världen.
Det är en fakta.
Det är viktigt att tala om de negativa sakerna. De kännslor som vi vill kalla negativa.
Sådant som sorg, illska, svartsjuka och avundsjuka.
För jag tror vi i dagens samhälle har missuppfattat hela den här grejjen med positivt tänkande.
TIll exempel: låt säga att jag och min pojkvän har gjort slut, och så kommer någon och säger "ja....men du har ju så många vänner som tycker om dig".
Ja, det kanske man har. Men vad har det med det med min sorg över att min och mitt ex relation precis tagit slut?
Klart jag är glad att jag har mina vänner, men det tar inte bort det faktum att jag också är ledsen över uppbrottet.
Så då får man tala om uppbrottet. Vad i det kan vara bra? Att jag är ledsen kanske är ett tecken på att det ändå vart en bra relation? (om jag inte vart ledsen kanske det inte var en så bra relation trotts allt).
Det finns bra och dåliga saker i allt.
Men vi måste våga tala om dom dåliga, innan vi kan gå vidare till att tala om dom bra.
Det är ett sätt att bearbeta och komma till betydelsefulla insikter.
För om vi inte gör det så lär vi oss aldrig hantera det negativa. Och om vi fortsätter trycka undan det negativa så kommer vi aldrig lära oss hur vi ska hantera det. Och vad händer då? Så fort något negativt dyker upp så blir vi nervösa. Och då trycker vi undan det. Och då läggs det på lager. Och till slut så blir det överfullt, och så exploderar all illska vi har samlat på oss. och det är inte rättvist mot ens omgivning. och framförallt inte mot sig själv. Så tala om det negativa- låt det svida- ta dig igenom det- och kom ut på andra sidan lite mer förstående och välmående. För det förtjänar du!
Kram!