mindprisoner.blogg.se

En blogg om retorik,filosofi och psykologi. Allt ifrån tankar om varför folk är fientliga mot tiggare, hur man på bästa sätt står upp för de svaga till hur sverigedemokraterna kom till makten med bibeln

Hur kan vi förstå och använda begreppet representation?

"Hur kan vi förstå och använda begreppet representation?"

Frågan väcker i sig fler frågor. Vad betyder representation? vad betyder att förstå? Det första jag kommer att tänka på när jag tänker representation är Bechdeltestet. För att en film ska klara Bechdeltestet måste den uppfylla följande kriterier:

  1. ha minst två (namngivna) kvinnliga rollfigurer

  2. ... som pratar med varandra

  3. ... om något annat än män.

Detta test framställdes i syftet att vara ett mätisnstument för kvinnors representation på film. Men testet använd även ibland på litteratur.

Innan vi går vidare borde det dock klargöras att sättet som mitt resonerande sker på utgår ifrån följande antagande: Bechdeltestet är ett slags "minimumkrav" på kvinnors representation på film. 

Nu till det stora problemet:  mitt hjärta svider när representation till en viss del blir censurerat på detta vis. Om man var tvungen att förhålla sig till regler på detta sätt känns det som att hela poängen med att låta t.ex vittnen av förtryck komma till tals skulle gå förlorad. 

De tysta måste få komma till tals, och det ocensurerat.
Låt säga att man i en film om andra världskriget var tvungen att till exempel ha med:

1. Två namngivna karaktärer som tillhör förtryckt grupp under andra världskriget
2. Som pratar med varandra
3. Om något annat än nazister

Här skulle hela poängen gå förlorad med att skildra om judarnas upplevelse av den behandling som de fick av nazisterna. Det är i denna bemärkelse vi borde förstå dessa regler som censur av vittnens upplevelser då de enbart får uttryckas på ett visst sätt. Vittnesmål borde ske på vittnets villkor. 

Kanske finns även en poäng i att fångarna saknar namn, för att till exempel säga till publiken att dessa personer är högst mänskliga, även utan ett namn (Till exempel i Kafkas bok "Slottet" har huvudpersonen bara en initial).

Jag kommer också att tänka på fenomenet när utomstående ska representera de förtryckta. Att tvinga på dem den här formen av regler känns också onaturligt.
Att personer som saknar erfarenheten av förtryck eller att förtrycka under till exempel andra världskriget får komma till tals är också viktigt. Att de också ocensurerat får komma till tals gör att man får förståelse för hur de uppfattar att befinna sig under dessa scenarier. Detta är viktigt för vittnena att ta del av så de får veta vad som till exempel behöver förtydligas i deras vittnesmål.
Jag ser det som respekt mot vittnena att vittnesmål och representation av vittnesmål ska vara ocensurerat!

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: