BOKRAPPORT
Skildring av judendomen i Chaim Potoks
My Name Is Asher Lev
Eleonore Persson
Uppsala Universitet
HT - 2020
Skildring av judiska seder, praxis och principer
Bönens vikt beskrivs genom att flertal gånger nämns att huvudkaraktären Asher och hans föräldrar säger en längre bön, så som krias shema, två eller tre gånger om dagen, tacksägelse eller gör korta böneutrop som att säga Ribbono Shel Olom följt av sin önskan. Asher ser även sin pappa bära bönesjal (tallit) när han ber. Idag kan man även se kvinnor bära bönesjalar. En del bär även böneremmar. I äldre dagar var det enbart den som ledde bönen som använde bönbok (siddur), men idag använder även vanligt folk bönbok. Idag finns bönböcker anpassade till de olika judiska församlingar av anledning till deras särtraditioner. Exempelvis har konservativa och rekonstruktionistiska bönböcker tagit med nya böner som beaktar Förintelsen (Groth, 2002, s.140-143,145-147, 322 ; Potok,2003, s.8,9, 17,58,61 ; 5 Mos 6:5-9, 6:7 ; My Jewish Learning, 2002-2020).
Sabbaten firas flitigt i novellen och man får genom boken ledtrådar till hur den skall firas. Exempelvis nämns ljusen som tänds, måltiderna och att Sabbat är en glädjens dag där det bland annat inte passar sig att tala om Ashers målningar av nakenkonst. Asher och hans far går också i synagogan under sabbaten. Asher beskriver att han och hans far inte går i synagogan på vardagarna vilket är ett tecken på att det är sabbat det skrivs om och ger ledtråd om när Sabbat firas. Butikerna beskrivs också att de är stängda under Sabbaten. Idag kan firandet av Sabbat se väldigt olika ut. Vissa håller sig till lugna aktiviteter utan att vara alltför strikta, andra tänder ljusen och äter måltid innan familjen går åt varsitt håll medan andra inte firar alls (Groth, 2002. s.230-234 ; Potok ,2003, s.10,11,26,36,37,70,170,116,202 ; 5 Mos 5:12-15).
Vikten av att äta mat som är Kosher beskrivs i boken, men enbart till namn, så som att mat är Kosher. Någon närmre beskrivning av vad Kosher innebär får läsaren dock inte. Butiker säljer Kosher mat till påskfirandet. Jacob Kahn förvarnar Asher när han bjuder hem honom att de inte äter Kosher mat hemma. Asher dricker mjölk på kvällen och man kan därmed tänka sig att familjen är en av dom som följer reglerna strängt och väntar upp till sex timmar efter de ätit kött innan de dricker mjölk. Att sära på kött och mjölk är vanligt än idag. Det finns idag även vegetariska alternativ till mejeriprodukter så som glass, vilket gör det enklare att idag hålla sig till denna praxis. Många judar nöjer sig med att äta Kosher hemma, men beställer exempelvis vegetariskt på restaurang när de är ute (Groth, 2002, s,151,152 ; Potok, 2003, s.26,130 ; 2 Mos.23:19 ; 5 Mos 14;21).
Den ultraortodoxa miljön och avspeglingen av liberal judendom
Den ultraortodoxa miljön i novellen skildras med att Asher, hans familj och gemenskapen klär sig traditionsenligt. Pappan har en hatt som signalerar vilken ultraortodox dynasti han tillhör. En pojke Asher stöter på har en kippa och sidolockar. Kvinnorna i gemenskapen har tröjor med långa armar och kjolar som går långt ner.(Groth, 2002, s.274,275 ; Potok, 2003, s.8,75).
Att de som ultraortodoxa judar lever i en egen gemenskap eller ett samhälle skildras när Asher ska åka till Jacobs studio och frekvensen han blir stirrad på ökar ju längre ifrån Brooklyn tunnelbanan åker. Genom boken talas det också mest Jiddisch med folk Asher och hans familj träffar (Groth, 2002, s.274 ; Potok, 2003, s.26, 58, 135).
Den ultraortodoxa livsfilosofin i miljön skildrar författaren genom karaktärernas attityder till Ashers målande; framförallt faderns. Fadern anser att man ska studera de judiska religiösa texterna och och har därför en mer eller mindre fientlig inställning till Ashers målande som han kallar för dåraktighet. Speciellt Ashers nakenkonst sätter fadern sig emot. När Asher på en utställning har med en bild av sin mor korsfäst så tycker föräldrarna att Asher gick över en gräns. Samhället instämmer med föräldrarnas åsikt och ignorerar Asher i synagogan (Groth, 2002, s.274 ; Potok, 2003, s. 11, 195, 242, 246).
I Ashers och hans fars relation får läsaren ta del av skillnaden mellan liberal och ultraortodox judendom i och med Ashers ifrågasättande av vissa aspekter av livsåskådningen som hans far som ultraortodox jude har. Asher säger bland annat nej när ett försök till arrangerat äktenskap görs av föräldrarna. Asher glider successivt längre och längre ifrån sin far men kommer närmre och närmre Jacob och får genom honom kontakt med den liberala judendomen. Asher får order av Jacob att memorera och måla av Picassos Guernica och säger till Asher att Asher är på väg att träda in i den kristna icke-judiska världen. Och som Jacob spått så blir Asher mer och mer skeptisk till sitt ursprungs seder och regler som jude när han får lära sig bakgrunden till tavlorna han ser. Framåt slutet klipper Asher symboliskt av sig sina sidolockar (Potok, 2003, s.127, 195,196, 200).
Med Groths (2002) bok om judendomen som referensram fångar My Name is Asher Lev upp flertal aspekter av den ultraortodoxa miljön. Exempelvis är det ingen tvekan om att Rabbinen är en central figur i novellen. Familjen Lev behåller också en livsstil som påminner om 1800 talet då det närmast moderna de äger är en telefon, vilket är ett sätt många ultraortodoxa lever. Endast ett fåtal detaljer kan förvirra läsaren, så som att mamman röker, vilket ändå kan förbises då det är under en sorgperiod. Novellen kan därmed argumenteras på det stora hela skildra den ultraortodoxa miljön rättvist. (Bengtsson, 2020ab ; Groth, 2002, s. 266-269, 272-276 ; Potok, 2003, s.12, 14).
Symboliken i novellen är slående när läsaren väl fått smälta intrycken av de starka känslorna. Målningen av den korsfästa modern med Asher och hans far på varsin sida om henne symboliserar att hon blivit korsfäst av skillnaderna mellan faderns ultraortodoxa syn och Ashers liberala synsätt på hur ett liv som jude ska levas. Modern älskar såklart sin son, men hennes pliktskyldighet mot sin man är minst lika stark. Modern är en fysisk representation av Ashers känslomässiga splittring. Han älskar sin far, men vill också gärna vara honom till lags, men tycker att etiken och moralen bakom buden är det viktiga, men att man inte behöver vara så strikt med det rituella, vilket är ett kännetecken för liberal judendom. Jacob säger till Asher att det Asher gjorde var att välja de delar av judendomen som inte gick emot hans konstnärsskap, vilket kan tolkas som ett uttryck för hans liberala utövande av judendomen eftersom han bland annat inte fastar eller strikt följer buden om hur sabbaten ska firas (Groth, 2002, s.2608 ; Potok, 2003, s.170, 171, 198, 218).
Skillnaden mellan liberal och konservativ judendom skildras också skickligt i en enstaka detalj i boken: att Jacob har en skulptur av Asher och han själv dansande med en Torah. Symboliken i denna skulptur är Jacobs tolkning av liberalismen som en förespråkare av att religionsutövning inte får ta ifrån en livet och livsglädjen, till skillnad mot Ashers ultraortodoxa far som förespråkar att ingenting i Torah får brytas. Liberal judendom säger att levnadsregler och trosinnehåll kan modifieras och ändras för integrationens skull, vilket gör livet enklare. Judendomens utövande ska kännas som att dansa med Torah (Groth, 2002, s.266-269, 274 ; Potok, 2003, s. 235)
Källförteckning:
Bengstsson, M . 2020a. 05 a Judiska seder och traditioner [video]
http://media.medfarm.uu.se/play/video/13118
Bengstsson, M . 2020b. 05 b Judiska seder och traditioner [video]
http://media.medfarm.uu.se/play/video/13122/fallbacknow# (hämtad senast 2020-12-13)
Uppsala : Uppsala universitet
Bibel 2000. 2 Mos.23:19 ; 5 Mos 5:12-15, 6:7, 14:21
Groth,B. 2002. Judendomen.
Stockholm : Natur och Kultur
My Jewish Learning. 2002-2020. Kippah, Tallit and Tefillin.
https://www.myjewishlearning.com/article/kippah-tallit-and-tefilin-the-clothing-of-jewish-prayer/ (Hämtat senast 2020-12-11)
Potok, C.2003. My name is Asher Lev.
Hämtad från: https://1lib.eu/book/3825488/345b70
New York: Random House