mindprisoner.blogg.se - En blogg om retorik,filosofi och psykologi. Allt ifrån tankar om varför folk är fientliga mot tiggare, hur man på bästa sätt står upp för de svaga till hur sverigedemokraterna kom till makten med bibeln

Socialpsykologiska förklaringar till varför vi begår källkritiska misstag

Karlstads universitet 06-2021

INTRODUKTION

Källkritikens funktion är att analysera en källa genom att använda metoder för att ta reda på om källan är korrekt och objektivt tolkad samt relevant. Ett sätt att göra detta på är att undersöka vilket tidssamband en händelse och dokumentationen av händelsen har, hur oberoende eller beroende källan är av andra källor samt vad källan har för syfte. Källkritik är av stor vikt då om den inte används kan få negativa konsekvenser. Människor agerar utefter vad de tror är rätt. Är det som människor tror är rätt felaktigt så kommer människor därmed agera fel och fortsätta med det i tron om att de agerar rätt. Exempelvis kanske en person som källsorterar mycket plast tror att den gör gott för miljön när det i själva verket är så att processen av att återvinna plast är mindre miljövänligt än att slänga plasten i vanliga soporna. Tänk om då alla i tron att källsortering av plast är miljövänligt och lämnar in all denna miljöförstörande plast för att återvinnas. Resultatet blir en moder jord med utmattningssyndrom. Som sagt handlar ingen på ett sätt de tror eller anser är felaktigt. Frågeställningen som följande text i denna essä kommer behandla är hur socialpsykologi kan förklara varför människor begår källkritiska misstag. Socialpsykologi är den del av psykologin som undersöker och förklarar hur människors tankar, känslor och handlingar påverkas av andras närvaro. Frågeställningen besvaras genom att en litteraturgenomgång görs av Social Psychology (Myers,D. G., Twenge, J.M -2019) för att besvara frågan.

Källkritiska misstag förklarat med socialpsykologiska faktorer och teorier

Hur grupper är uppdelade eller paketerade kan spela en roll för hur tillförlitligt vi tolkar att någonting är. Låt säga att jag exempelvis pratar eller skriver med 40 individer som är för dödshjälp och 40 individer som är emot dödshjälp. Låt nu säga att det är fyra grupper om tio individer som är för dödshjälp och två grupper om 20 individer som är emot dödshjälp. Det som händer då är att jag tolkar det som att det är fler individer som är för dödshjälp just för att det är fler grupper som är för dödshjälp än emot och jag missar att det faktiskt är lika många individer. Detta socialpsykologiska fenomen kan kopplas till hur beroende eller oberoende man tolkar en källa att vara på följande vis som exempel: Jag läser 10 källor gällande ett ämne varav 6 är beroende av varandra och 4 är oberoende. De 6 källor som är beroende av varandra kanske jag tolkar som oberoende om jag läser dem separat. De 4 oberoende källorna kanske jag tolkar som beroende och som en enda källa eftersom en av källorna refererar till de andra tre källorna. Att källorna är beroende av varandra behöver dock inte vara riktigt eftersom man exempelvis i metastudier undersöker och sammanställer ett flertal studier som kan vara oberoende av varandra. Jag har ändå en tendens att dra slutsatsen att den ståndpunkten som de beroende källorna tar finns det fler argument för. Problemet är att även om de beroende hade varit oberoende så kan de ha fel. Som människa vet vi rationellt detta men tänker ändå att “50 miljoner fransmän kan inte ha fel” trots att så inte är fallet. Exempelvis kan det vara så att bara för att du fått tips av många vänner om att se en film betyder inte det att du kommer att tycka om den. En lång kö till en restaurang betyder inte att maten kommer falla dig i smaken bara för att den gör det för andra. Under andra världskriget var det många som var nazister även om de nazistiska åsikterna är fulla av felaktiga fördomar. En annan viktig aspekt att ta upp är när de fåtal oberoende källornas ståndpunkt blir accepterat av majoriteten. Ibland kan såklart människor som går emot strömmen skapa en bättre värld. Motståndsrörelserna under andra världskriget var trots allt till början en minoritet som sedan blev en majoritet. Att minnas är dock att en källa som är en minoritet inte behöver ha rätt. Exempel på detta är sekter. Förödande konsekvenser kan dock ske när en minoritet har fel men är självsäkra och står på sig och på så vis får med sig folk på tåget så att de blir en majoritet. Till exempel var nazismen även den en minoritet från början. En minoritet kan genom att bland annat agera självsäkert och stå fast vid sin sak framstå som att den har rätt och människor tänker att personen inte hade varit så självsäker om den haft fel (vilket i sig kan vara fel).

Källans status

Status på källan eller dess upphovsman kan påverka vilken påverkan eller hur stark påverkan den har. Exempelvis har en läkare en högre status än en kock på ett generellt plan. I vissa ämnen är dock förmodligen en kock mer kunnig än en läkare (exempelvis näringslära). Någonting att vara medveten om är tendensen att låta läkarens höga status och kunnighet generaliseras till områden som läkaren faktiskt inte är kunnig i. En person som är kunnig och hög i status kan ändå ha fel i sakfråga. Likaså kan en person som har låg status ha rätt i sakfråga.

Social acceptans

Vi människor har en tendens att uttrycka oss på ett sätt som vi tror är accepterat av de som vi uttrycker oss till. Det som kan hända är att efter att man har uttryckt en åsikt så letar man efter källor som stödjer den ståndpunkt man uttryckt (även om den är fel). När man uttrycker sin åsikt anonymt finns en större möjlighet att man uttrycker sig mer efter sin egen ståndpunkt och inte rättar sig efter vad andra kan tyckas tro. Människor känner oftast en förlust av kontroll när de erkänner att de gjort och/eller haft fel.

Hur intressant källan är

En källa kan vi se som bland annat utbildande eller propaganda. Den källa vars ståndpunkt liknar vår egen kallar vi för utbildande och den som har en annan ståndpunkt än vår kallar vi för propaganda. Ett problem finns i att utbildande källor är mer faktabaserade. Faktan kan vara tung att ta emot och svår att förstå. En feltolkning kan då göras eftersom man inte förstår, så då är faktan inte övertygande och därmed inte riktig. Bakom denna feltolkning förutsätter folk att de är mer kloka, välutbildade och mer rationella än andra (vilket är en statistisk omöjlighet). Slutsatsen man drar är alltså följande syllogism:

“En klok och rationell person som jag kan förstå och ta till mig källors information om informationen är riktig.
Jag förstår inte källan.
Informationen i källan är felaktig”.

Som sagt är folk inte så kloka som de vill tro och ger inte källor en ärlig chans att förstå den. Källan kan innehålla sanningsenlig information även om folk inte förstår den eller har svårt att förstå den. Med denna syllogism som människor agerar efter så tenderar en källa att bli subjektivt istället för objektivt tolkad.

I vilket sinnestillstånd vi befinner oss när vi läser information kan påverka hur vi tar till oss informationen.

En person som äter ensam på restaurang men som hellre hade velat ha sällskap upplever att temperaturen är kallare. Någon på sin joggingrunda träffar en person kan tänka att den är intresserad av personen då kroppen tycks visa tecken på förälskelse då hjärtat bultar osv. På samma vis kan vårt sinnestillstånd färga hur vi tolkar en källa. Om jag exempelvis är arg när jag läser en källa kanske jag är mindre mottaglig för information ifrån en källa från en annan ståndpunkt än min egen. Om jag befinner mig i en depressiv eller nedstämt sinnestillstånd kanske jag upplever världen som hemsk och kanske är väldigt cynisk mot källan jag läser. Då tar jag mig inte till mig av informationen eftersom jag kanske tänker att det inte är någon idé, eftersom det förmodligen ändå finns en agenda bakom och att källan säkert bara är ren lögn för att nå ut med sin propaganda.

Priming

I vilken ordning har man fått information kan influera ens tänkande när man läser ny information. Läste jag en sanningsenlig text för en månad sedan så kanske jag glömde bort den när jag sedan läser en text från motsatta sidan tre månader senare. Läser jag däremot källorna direkt efter varandra finns det en möjlighet att den text som jag läste först påverkar hur jag ser den andra källan. Om jag läser en källa och sedan får reda på att den källan är falsk så har jag mindre benägenhet att ta till mig av det faktum att informationen inte stämmer och tror ändå på källan. Däremot spelar det en roll om jag på förhand fått höra att en källa är falsk. När jag då läser källan så kommer jag ihåg att “just det, det här var ju falsk information”. Problemet är att jag gör detta även om informationen är riktig.

Energinivå

Människor tar den mer reflekterande vägen när man tar del av en källa om man är pigg, alert och motiverad att göra det. Idag är dock kanske folk stressade, så vi kanske varken hinner eller har tid att titta ordentligt på källor utan kollar exempelvis bara abstrakt på en studie eller läser bara resultatet utan att ha förståelse för hur studien gått till. Källor med emotionsbaserade argument kan därför vara mer övertygande när man är trött eller inte har tid att reflektera. Vi blir också mer övertygade av människor vi anser vara attraktiva eller som vi gillar när vi är stressade, trötta eller distraherade eftersom vi tar till oss informationen genom mentala genvägar (såsom attraktivitet hos upphovsman eller förmedlare).

Retoriska stilfigurer

Vilken stilfigur argumenten har kan påverka hur en person tar till sig en källa.
Om jag har en övertygelse som är baserad på känsloargument så kommer det krävas känsloargument för att få mig att ändra åsikt. Låt säga att jag har ståndpunkten att jag är för dödsstraff till grund av att jag har läst om hur mycket förövarnas offer och dess anhöriga lider. För att få mig att ändra åsikt så behöver jag ett känsloargument från motsatta ståndpunkten (emot dödsstraff). Jag kanske läser Victor Hugos “Last day of a condemned man” där man får följa en dödsdömds människas lidande i väntan på sin död. Att tillägga är att debatten om vad som är rätt eller fel med dödsstraff i detta sammanhanget är orelevant.Det som är av betydelse är att det är på detta vis ens attityd till en källa kan förändras. Är jag ute efter information så kommer jag inte vara så öppen för att ta till mig av en källa med känsloargument (och tvärtom).

Sändaren, mottagaren, och kommunikationsmedlet

Vem som är sändaren i ett budskap påverkar hur budskapet mottas. Är det en person som man upplever har en expertis, är självsäker och trovärdig så kommer man acceptera källans ståndpunkt. Vem mottagaren eller mottagarna av en källas budskap är också av stor vikt. Människor som är välutbildade och analytiska är mer mottagliga för rationella logiska argument (logos). Personer som inte är intresserade är mer benägna att basera sin åsikt till sakfrågan på huruvida de gillar kommunikatören. Källans medel spelar också en stor roll. En källa med ett komplext ämne är lättare att läsa då det gör att läsaren kan läsa om och pausa för att tänka efter om den har förstått. En källa som har ett enkelt ämne kan kanske ses som löjligt att läsa, men kan vara underhållande att lyssna eller titta på någon prata om ämnet eftersom personen ändå pratar snabbare än vad man läser. Likaså kan det vara svårt att hänga med när en person pratar om ett komplext ämne. Alla kan nog dra sig till minnes åtminstone en gång under sin skolgång då man fått räcka upp handen eftersom man tycker att läraren “pratade för fort”.

Vad vi söker för källor

Såklart vill människor tro att de är objektiva och rationella. Problemet är dock att vi förmodligen inte är så duktiga att söka efter information som strider mot vår ståndpunkt. Vi människor har istället en tendens att söka efter information som bekräftar vår ståndpunkt och stärker vår positiva attityd till denna ståndpunkt. Som tidigare nämnt så tar vi gärna till oss av information som stämmer med det vi redan tycker och avfärdar information som motstrider detta genom att säga att den är falsk. Exempelvis kanske jag är en person som är väldigt engagerad i att motverka rasism. Min tro kanske är att rasismen är hemsk och värre än någonsin. När jag ser någon nyhet om att en icke-vit person blivit utsatt för någon form av brott eller våld så stämmer det överens med min världsbild om att rasismen är stor i världen och jag återkommer till källan därför att den tycks stödja min ståndpunkt om att rasism finns, är hemskt och måste bekämpas. Läser jag däremot en studie om antal brott som bekräftats ha rasistisk bakgrund så kanske den visar att rasistiska handlingar har minskat, vilket jag kanske förkastar eftersom det inte stämmer överens med min världsbild. Naivt? Kanske; men också mänskligt. Hjärnan fungerar så att den över allt annat vill ha rätt och söker tecken på att den har rätt, även om den har fel. Det är med andra ord svårt för oss människor att ändra vår ståndpunkt eller åsikt efter att vi redan bildat oss en, även om det är möjligt.

Kredibilitet

Om man tar del av information med argument som minskar kredibiliteten för argument av motsatt sida så är man mindre villig att ta till sig av motsatt sidas argument efteråt. Låt säga att en tonåring har ett samtal med sin förälder som säger “Rökning är farligt. Det skadar lungorna. Dock kan grupptryck göra att man röker trots att det är farligt för att man vill framstå som cool inför gruppen. Det är dock inget coolt med rökfyllda lungor och att få hostattacker stup i kvarten”. Förälderns information om att tonåringens kompisar kan komma att försöka använda argumentet att rökning är coolt och misskrediterar argumentet, gör att tonåringen vid påtryck från omgivningen är mer motståndskraftig mot trycket. På samma sätt kan en källa påverka ens syn på en annan källa. Låt säga att jag tar del av en källa om att ett visst företag bemöter sina medarbetare ovärdigt till följd av att företaget vill producera och sälja mer och därmed tjäna in mer pengar och växa. Ser jag sedan en reklam av detta företaget tänker jag kanske att företaget nog inte är lika bra som reklamen får det att framstå och blir inte lockad att köpa företagets varor eller tjänster. Att ta i beaktning är att sådan information kan vara väldigt svart-vit och inte innehålla hela sanningen. Det är att föredra att alltid läsa båda sidorna av en historia för att få en helhetsbild. Annars riskerar man att titta på en händelse från ett perspektiv, vilket är annat än en objektivt sätt att se på en situation.

Churchill-effekten

Churchill är ett exempel som många använder som ett argument för att dåligt leverne nödvändigtvis inte behöver döda en. Churchill både rökte cigarr, drack alkohol och var överviktig till följd av dålig kosthållning och blev trots detta 90 år gammal. Tankefelet som är lätt att göra i sammanhanget är att man glömmer att Winston förmodligen hade blivit ännu äldre och haft bättre livskvalitet om han haft bättre leverne. Likaså kan tolkningen av våra källor färgas av samma form av tankefel. Skulle jag exempelvis läsa en källa som drar slutsatsen att dåligt leverne inte är dödligt så kan jag inte dra slutsatsen att dåligt leverne därför är ofarligt. Mina lungor blir fortfarande skadade av rökning även om jag lyckas klara mig från cancer. Min lever skrumpnar av för mycket alkohol eller så drabbas jag av fettlever av ohälsosam mat.

Vad du har hört om källan tidigare

Om jag har hört om en källa tidigare så kan det påverka vad jag kommer att tycka om källan när jag läser den. Låt säga att upphovsmannen till en källa inte är särskilt omtyckt. Om jag exempelvis läser att personer tycker illa om upphovsmannen så kan blotta exponeringen för deras åsikt påverka min egen och därmed min bedömning av källan.

Diskussion

Socialpsykologin och dess teorier är tacksamma att använda för att svara på frågan varför vi människor kan ha för vana att tolka och bedöma källor subjektivt istället för objektivt.
Den goda nyheten är att vi inte enbart tolkar källor subjektivt utan bara har en tendens att göra det. Vi är så att säga inte resistenta mot fakta och har en gräns för hur mycket faktafel vi kan rationalisera och det skulle i princip krävas en skallskada för att man skulle tro att ett plus ett är lika med tre.

Litteraturlista

Aronson, E., Wilson, T.D., Akert, R.M., Sommers, S.R. (2018) Social Psychology. Harlow: Pearsons Education Limited

Eriksson, .E., Hultman, J .2014. Kritiskt tänkande. 2. uppl. Stockholm: Liber AB

Myers,D. G., Twenge, J.M (2019) Social Psychology.
New York: McGraw Hill Education.
Hämtad från: https://www.amazon.com/Social-Psychology-David-Myers-ebook/dp/B07GXVRCD1/ref=sr_ 1_1?keywords=Myers%2CD.+G.+%26+Twenge%2C+J.M&qid=1624957257&sr=8-1

Thomsgård, L., Hedensjö, B (2019). Dumma människor [podcast]. Hämtad från: https://play.acast.com/s/dummamanniskor

Ågren, M. Synlighet, vikt, trovärdighet - och självkritik: Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieskrivning [Historisk tidskrift].
Hämtad ifrån: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-2/pdf/HT_2005-2_249-262_agren.pdf